Äntligen torsdag!
Tänk att det ska ta sådan lång tid innan det blir torsdag. Så tänkte en flicka på 10 år. Hon fick ett besked på måndagen att hon skulle få rida på en alldeles underbar häst. Han heter Eroz (kärlekens gud).
Så var det då torsdag.
Den lyckliga flickan blev hämtad av sin farmor i stallet där hon nu för tiden tillbringar alla sina lediga stunder.
Vi begav oss mot Finspong ätande på en påse Gott o blandat. Farmor hade inhandlat denna. Hon var nog godissugen hon med.
Vi anlände till mötesplatsen och begav oss till Hästhagen.
Där fick vi ropa alla fyra. Jag, Vickan, Lillan och Molly. Vi skrek allt vad vi orkade....hääästarna kom. Om och om igen. Till slut kom det fram ett par stycken. Hagen är bara på 7 ha. Väldigt stor.
Där kom till slut Räv-Erik och Eroz.
Nu skulle Bell och Eroz slussas ut i en hage där vi kunde borsta och sadla och det och sånt som man alltid gör.
Molly var alldeles lycklig. Hade hon inte haft öron så hade hela munnen gått runt om.
Dags att sätta på sadel och vips så var ryttarinnan på plats.
Och där var en till. Det är hon som äger hästen som heter Eroz. Ja, hon äger den hon sitter på också. Trots alla myggor så var båda glada. Ja nu bär det iväg....
Ut i skogen. Snacka om att tjejen där på hästryggen är lycklig till tusen. Farmor är stolt.
Hej då. Lillan och jag skall gå och titta på en gammal ek som har medalj runt magen.
Efter mycket klättrande och snubblande så fann vi den. Flera hundra år måste denna ek vara. Oj vad den är stor.
Den där lilla varelsen som står där är Lillan. Hon är väldigt liten i jämförelse med eken.
Kolla! Är den inte enastående?
Det är ju helt otroligt så maffigt ett träd kan vara. Jaha nu går vi tillbaka för att se om ryttarna är på ingång?
Ja ta mig tusan där borta kommer dom.
Den där bilen är en SAAB med 240 hästar i och bakom kommer det två hästar med ryttare på ryggen.
Tjusigt värre.
Den första har inte ramlat av. Hon har klivit av alldeles själv. Bakefter kommer världens lyckligaste 10 åring.
Rätta mig om jag har fel.
Ser ni koncentrationen? Det gör jag. Nu bär det av till utgångsplatsen.
Lite uppför och ryttaren lättar på rumpan för att underlätta för hästen. Hon pratede med Eroz men det hör inte ni. Det var inte bara skritt. Nä då dom hade travat och galopperat också.
Nu sadlas det av och stigläder ställs i ordning som det var från början. Hon är ordentlig den lilla ryttaren. Lillan hjälper till. Hon är också ordentlig.
Under tiden som dom andra gör i ordning hästarna passar jag på att hälsa på Räv-Erik. Tror det var så han heter?
Å, kolla där. Där står två till. Hela skogen är full med kusar. Dessa två är syskon. Dom ska ridas in, kanske i sommar? Två riktigt stora mystroll.
Jaha då var det dags att ställa tillbaka hästarna i hagen. Naturligtvis red Molly barbacka på Eroz till insläppet. Man får inte missa något.
Hästarna är tillbaka i hagen och nu var det fikatime. Negerbollar och dricka. Man blir både törstig och hungrig efter en ridtur. Molly log hela tiden.
Tack alla hästarna och tack Vickan för du lät Molly rida din ponny. Ja nu är man inte bara ponnymamma. Utan nu är man ponnyfarmor också. Tack Lillan.
Oss emellan så blir det gärna fler ridturer om jag känner den lilla damen rätt.
På hemvägen i bilen var det tusen frågor om allt vad gäller hästar och medryttare och sånt.
Så glad och så lycklig kan en 10 åring vara en torsdag.
